Tidsoptimism

Din varma dagg har lämnat ett tomrum i min bädd.
Ett hål, din sanning var inte bättre än våran.
Ingen pionjär, ser på mig själv med flackande blick.
Upprepade signaler studsar av min rustning.
Fruktan leker med mina drömmar.
Du marscherar iväg med tiden, jag är så ung.
Tiden sätter än sina spår, klockan är tortyr.
All min sorg, min svärtas borg ryms inuti.
Vi fick dig aldrig att le, lögnerna drog oss ner.