Hoppa

Försöker spela svår på ett helt hopplöst sett...
Jag har inget annat sätt än det jag kan se, det är svårt.
Det som syns är hopplöst, inte det jag spelar, ni kan bara se det som ni själva ser.
Jag ser inte att jag spelar för jag har aldrig varit svår.
Sättet är sett utan hopp och jag önskar att det skulle ses som ett hopp till alla om jag var lössläppt...
Om jag släpper mig själv lös skulle det lösa mycket men hopplösheten finns där med och hoppet om mig skulle kanske förgås, bli färglöst i andras svarta ögon.

No tears from the creatures of the night

Jag tror jag har tröttnat.
Tröttnat och går hem.
Orkar inte längre vänta på något som aldrig kom.
Jag kommer själv med någon bredvid.
Hårda slag och tysta liv, vi vet ingenting.
Knäppta munnar och allt som inte stämmer.
Talande tungor, aldrig något som händer.
Skrik i natten och monster i solskendräkt.
Väntan tröttnar på mig.
Trappor så långa, bränner energi.
På vinden en bjälke en snara men inget liv.
Källaren tyst av mögelindränkt betong.
Fridens lakejer kan ni snälla ta mig hem.

clairvoyant

Jag tänkte en tanke om att du tänkte på mig.
Du sände en tanke som sänkte mig.
Andades genom mig.
Dansandes igenom mig.
Somnade inuti mitt huvud.
Jag sände en tanke av fruktan som skildrade dig.
Splittrade dig.
Äter dig.
Smeker dig.
Slår ditt hjärtas slag.
Du var ljuset i tunneln.
Död och värme du skänker mig.

Skyldiga äro de

Du finns inte, vi finns inte, jag finns inte, har aldrig funnits, har andats, har sett, har gått min väg, har aldrig känt, har alltid känt, känt för mycket, aldrig för lite, existerar jag, existerar du, Jag knäckte mina tår, du var full, såg vi, var det min verklighet, var det din verklighet, såg dom som oss skyldiga äro, jag är inte skyldig någon, jag är inte skyldig något, har jag sett dig innan, jag har kanske upplevt dig, det var inte du, du var någon annan, skadade du mig, jag har aldrig blivit skadad, jag har aldrig skadat, jag har sett, tror jag, jag har känt tror jag, jag har ingenting, du har ingenting, vi finner inga skyldigheter, jag är ändå skyldig enligt dig, jag har aldrig skyllt, men jag har skyllt på andra, vi vaknade men vi insåg att det aldrig var vi som var där, var det där vi skulle vara, även om vi inte finns var vi där, jag såg inte vart vi var, är vi där, skapar vi vår verklighet, finns det en verklighet, jag är på låtsas.

Bygga bo

Ni dras med in i en lögn skapad av galenskap och trygghet.
Ni bygger hus av förliknelse, drömmar skapade av dem som omger oss.
Ni är dom som fått oss att tro, tron på trygghet genom era ögon.
Förbarmelse över de som skapar illusionerad tryggelse.
Själv söker vi fruktan, vi är dem som gör ont, dem som aldrig som aldrig och alltid gråter.
Vi hittar ingen rädsla vi finner inget slut, bara skrymslen där vi kan andas ut.