Schizofreni

Ser på tystnaden som omfamnar oss.
Inga strilande droppar som smeker mig.
Stilla regn som leker med oss.
Skuggor som retar dig, ingen tid är här för oss.
Livet är inget som bereder oss, bedrar oss.
Befrielsen i närheten av det som skulle vara du.
Projicerade drömmar in i min hjärna, deras drömmar.
Mina är tomma, tomheten sliter sig loss inuti vårat som inte var två.
Skändade gravar med uppluckrad jord, skilda stenar i en annan dimension.
Om jag var natten hade du fortfarande varit mörkrädd.
Om jag var ensamheten skulle vi fortfarande varit två.
Om du inte finns, tror du fortfarande att jag skall gå.
Rädslan för existens dräper vår vision över ett lyckligt slut.