skip to main | skip to sidebar

Åhöraren, beskådaren och minnesstenen

Skönheten syns bara där vi själva ser den. Du är betraktaren av det du vill se. Åhöraren av det som talas. Tolken i ditt ensamma liv på väg mot döden.

onsdag 12 maj 2010

Betongbarn

Mellan fyra väggar av betong har jag mitt bo, trångt och kvävande smyger de sig inpå.
Jag har bott under ett träd, skimrande i varje stråle som bröt grenverket mot min hy.
Skogen var tyst men full av liv, vi talade inte samma språk men oftare än jag talar nu.
I betongbarnens värld växer det smågrus i var hjärta.
Upplagd av Desmodont kl. 00:00

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Senaste inlägg Äldre inlägg Startsida
Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Bloggarkiv

  • ►  2008 (6)
    • ►  oktober (5)
    • ►  november (1)
  • ►  2009 (26)
    • ►  mars (11)
    • ►  april (4)
    • ►  augusti (4)
    • ►  november (5)
    • ►  december (2)
  • ▼  2010 (39)
    • ►  januari (1)
    • ►  februari (4)
    • ►  mars (4)
    • ►  april (3)
    • ▼  maj (4)
      • Otakt
      • Smärtan jag ger oss
      • Det är natt min vän
      • Betongbarn
    • ►  juli (2)
    • ►  augusti (5)
    • ►  september (3)
    • ►  oktober (7)
    • ►  november (2)
    • ►  december (4)
  • ►  2011 (42)
    • ►  februari (5)
    • ►  mars (5)
    • ►  april (4)
    • ►  maj (10)
    • ►  juni (9)
    • ►  juli (2)
    • ►  augusti (1)
    • ►  september (1)
    • ►  oktober (3)
    • ►  november (1)
    • ►  december (1)
  • ►  2012 (10)
    • ►  januari (3)
    • ►  februari (3)
    • ►  mars (1)
    • ►  augusti (1)
    • ►  oktober (1)
    • ►  december (1)
  • ►  2013 (3)
    • ►  januari (1)
    • ►  februari (1)
    • ►  april (1)
  • ►  2016 (1)
    • ►  mars (1)

Om mig

Mitt foto
Desmodont
Visa hela min profil