fredag 7 maj 2010

Otakt

Dina sängkläder doftar sött och rent, får jag krypa ner.
Fukten under ditt tunna täcke stillar min hunger för en stund.
En skör silkeshinna lägger sig tillrätta över min tyngda kropp.
Får jag komma in.
Natten gör ljudet av dina andetag lik vågor mot sand.
Känner mig vilsen, en avskydd mal utan ditt ljus.
Andas in din nakna nacke när jag kryper tätt intill.
Varför låg vi där ensamma.
Ljuden har tystnat, två hjärtan slår, otakt är det enda vi hör.

Kärleken var oss inte blind, den såg för mycket.

Inga kommentarer: